Förra veckans podd var det första avsnittet i en tvådelad serie om den bästa kostnadsfria e-posttjänsten. Den här veckan följer vi upp förra veckans bakgrundsinformation med en jämförelse mellan de två populära e-posttjänsterna Protonmail och Tutanota. Vi reder ut vilka de huvudsakliga skillnaderna är och förklarar varför Protonmail är vårt förstahandsval för de flesta privatpersoner.
Tidskoder i avsnittet
00.00 Inledning01.15 Firefox Fission05.26 Klarnas dataläcka09.22 Alla fel som kan göras13.08 Protonmail vs Tutanota (veckans huvudämne)
Omtalat i avsnittet
- Tekniska detaljer för Firefox Fission
- Klarnas VD:s informationsbrev om incidenten
- Poddavsnittet om PGP
- Poddavsnittet om haveriet hos FS-data
- Protonmails betagränssnitt
Aktivera Firefox Fission
I veckans podd tipsar vi om att nyfikna användare kan förhandsaktivera Firefox nya säkerhetshöjande funktion Fission. Det görs genom att gå till konfigurationssidan about:config, söka efter inställningen fission.autostart och byta dess värde till true. Webbläsaren måste startas om för att ändringen ska träda i kraft. Om problem skulle uppstå går det att ändra tillbaka lika enkelt.
Dessa shownotes finns också hos Bredband2 som podden produceras tillsammans med.
Detta poddavsnitt och tillhörande shownotes är publicerade under CC BY 4.0-licens med undantag för bilder där en annan fotograf är angiven.
Intressant och tänkvärt om gratis e-post. 2 frågor dök dock upp.
1. Yahoo är ju åtminstone i min umgängeskrets en ganska välanvänd tjänst. Men den nämndes inte alls. Varför?
2. De tre ”jättarna” Gmail, Outlook och iCloud lyder alla till syvende och sist under amerikansk lagstiftning. På min arbetsplats, där vi i flera avseenden hanterar vad som bäst kan beskrivas som semi-big data/detaljerad mikrodata där jag är ansvarig för 2 ”datamängder”, är detta ett problem, även om det i det fallet inte handlar on gratis e-post utan andra tjänster. Efter att ha lyssnat på båda avsnitten så nämns dock inte denna aspekt alls; Alltså 3 tjänster under amerikanskt lagrum, 1 under Schweiziskt lagrum och 1 under EU:s lagrum när det kommer till möjligheter och skyldigheter mot fler än bara de faktiska användarna, samt vad det har för betydelse för den långsiktiga förutsägbarheten om vem som har makten över beslutsrätten om vem och vilka som tjänsteproducenterna är skyldiga att svara upp emot/ge tillgång till information. Har ni några kommentarer eller funderingar kring det?
Tack för en bra och intressant podd.